Goda förberedelser är nyckeln till bra resultat vid undersökningar av förorenade områden. I del 1 av handboken, kapitel 2–6, ges stöd för planering och dokumentation av undersökningar. Det centrala i förberedelser för undersökningar är att ta fram en provtagningsstrategi som syftar till att ge de svar som önskas från undersökningen. Förberedelsearbetet sammanställs i en provtagningsplan.
En provtagningsplan upprättas i planeringsskedet och dess syfte är att i detalj beskriva hur undersökningar ska utföras. Planen är ett stöd vid utförande av undersökningen, men även ett sätt att kommunicera med inblandade parter vad som ska undersökas och hur det ska göras. Provtagningsplanen skall omfatta både beskrivande texter och situationsplaner som redovisar gränserna för undersökningsområdet och lägen för planerade provtagningspunkter. Detta kapitel syftar till att ge stöd för framtagande av en provtagningsplan, och innehåller beskrivningar av viktiga moment i förberedelsearbetet. I figur 1 åskådliggörs moment som bör finnas med i en provtagningsplan, och i bilaga 3 finns ett förslag till mall för provtagningsplan. Kvalitetssäkring, provhantering, arbetsmiljö och dokumentation beskrivs i kapitel 3-6, och i bilaga 4-6 finns förslag till mallar.
Det finns en mängd olika moment i en miljöteknisk undersökning som kan ha stor påverkan kvaliteten på de data som samlas in. Grunden för ett bra kvalitetsarbete är god planering av undersökningar samt att de utförs med rätt utrustning och med rätt metodik. En väl utarbetad och genomtänkt provtagningsplan är därmed en viktig del av kvalitetssäkringen av miljötekniska undersökningar.
I den första delen av planeringen sammanställs bakgrundsinformation och kunskapsluckor identifieras, vartefter en konceptuell modell och en problembeskrivning tas fram. Lägg stor vikt vid detta arbete då det utgör grunden för undersökningen. Det är utifrån den information som kommer fram här som beslut tas om inriktning och omfattning av undersökningar. Syftet med att samla in bakgrundsinformation är att skapa en så bra bild som möjligt av området före undersökningarna. Nedan listas exempel på sådan information som är viktig för objektet:
Nuvarande och tidigare ägare till fastigheten/objektet
Nuvarande och tidigare verksamheter
Miljö- och hälsofarliga ämnen som har eller kan ha hanterats, samt var hantering av dessa ämnen har förekommit
Spill, brand eller andra incidenter som kan ha orsakat föroreningar
Geologiska och hydrogeologiska förhållanden
Spridningsvägar/recipienter
Skyddsobjekt
Läge för markförlagda ledningar
Erfarenheter från andra liknande objekt
Risk för föroreningar i omgivningen, t ex angränsande verksamheter
Exempel på källor till bakgrundsinformation:
Personer med kunskap om objektet, exempelvis nuvarande eller tidigare anställda och grannar.
Arkiv inom verksamheten, t ex historiska ritningar och interna ledningsanvisningar.
Offentliga arkiv t ex bygglov, fastighetskartor, historiska flygfoton.
Hembygdsföreningar.
Myndigheter, exempelvis länsstyrelser och kommuner kan ha tillgång till tillstånd (bl a miljöfarlig verksamhet, förvaringstillstånd för kemikalier), miljörapporter, MIFO-inventeringar, tidigare undersökningar m m, se även Naturvårdsverkets rapport Metodik för inventering av förorenade områden, 4918 [4].
Geologiska och hydrogeologiska kartor.
Tidigare undersökningar inom området och i angränsande områden (även geotekniska undersökningar).
Bakgrundsinformationen sammanställs så att den samlade kunskapen om objektet blir överskådlig och kan bedömas. Ett sätt att visualisera informationen om ett område är att upprätta en konceptuell modell. Den konceptuella modellen är en förenklad tolkad bild över förhållandena på platsen. Modellen kan t ex beskriva var föroreningar kan påträffas och vilka skyddsobjekt som kan påverkas. Modellen bör minst beskriva:
Läge/uppskattat läge för föroreningskällor
Geologiska och hydrogeologiska förhållanden
Spridnings- och transportvägar för föroreningar
Skyddsobjekt
Den konceptuella modellen underlättar förståelsen av problemet och utgör därmed ett viktigt underlag för att identifiera kunskapsluckor, osäkerheter och behov av kompletterande information. Vartefter undersökningar utförs kompletteras och förfinas den konceptuella modellen med ny kunskap om området. I figur 2 visas ett exempel på en konceptuell modell för ett utfyllt markområde.
Utifrån bakgrundsinformation om området kan kunskapsluckor identifieras. Med det som grund fastställs syfte och mål för undersökningarna. Syftet med undersökningar beskriver varför undersökningarna utförs och vad de ska användas till. Det kan t ex vara att ta beslut om möjligheterna att utveckla ett område, få beslutsunderlag för bedömning av åtgärdsbehov eller underlag inför masshantering vid en schaktsanering. Målet för undersökningar beskriver vilket resultat som ska nås med undersökningarna. Det kan exempelvis vara att i ett inledande skede påvisa om föroreningar förekommer eller i senare skede avgränsa föroreningsutbredning eller att kvantifiera spridning från området. I syfte och mål definieras även undersökningens omfattning, vilket bland annat kan inkludera vilka moment som ingår i uppdraget, vilka medier som ska undersökas, samt vilka ytor och eventuella byggnader som innefattas i undersökningsområdet. Syfte och mål varierar vanligen mellan olika undersökningsfaser även om samma objekt undersöks.
En provtagningsstrategi beskriver hur undersökningen skall utföras för att nå målet med undersökningen. Grunden är den konceptuella modellen samt syfte och mål för undersökningarna. Ett undersökningsobjekt kan variera i både storlek och komplexitet. I många fall skall flera olika medier (jord, grundvatten, sediment m m) provtas på samma objekt och det krävs olika provtagningsstrategier för olika medier. Ett undersökningsområde kan med fördel delas in i flera delar och det kan vara lämpligt att välja olika provtagningsstrategier för de olika delarna, även om det är samma media som skall provtas. Indelningen kan göras baserat på jordartsgränser, föroreningstyper, källområde m m. För mer kunskap om provtagningsstrategier se Hållbar Sanering rapporterna 5894 och 5888 [5], [6].
Placering av provtagningspunkter är en viktig del av provtagningsstrategin, och valet av angreppssätt bör baseras på syftet med provtagningen. Vanligen väljs något av följande angreppssätt vid placering av provpunkter:
Sökbaserat
Sannolikhetsbaserat
Bedömningsbaserat
Andra alternativa angreppssätt är metodiker baserade på datavärdesanalys eller dynamisk provtagning, ofta kallad TRIAD, se även Hållbar Sanering rapport 5888 [6].
Med ett sökbaserat angreppssätt är målet att hitta föroreningskällor eller andra objekt med okänd eller osäker lokalisering. Ett sökbaserat angreppssätt är lämpligast när objekt eller föroreningskälla ska lokaliseras och förhandskunskapen är svag, exempelvis vid sökning efter nedgrävda tunnor eller mindre områden med mycket höga föroreningshalter (så kallade hot spots). Metodiken baseras på att man på förhand beräknar hur många prov som krävs för att identifiera exempelvis en föroreningskälla av en viss storlek samt att provtagningsmönster väljs så att sannolikheten att hitta objektet kan beräknas. Tillförlitligheten i den information som finns om området påverkar hur framgångsrikt angreppssättet är. Med ökad kunskap om exempelvis tidigare verksamheter och aktiviteter inom undersökningsområdet förbättras träffsäkerheten. För att förbättra förkunskapen om området kan geofysiska undersökningsmetoder eller andra screeningmetoder vara användbara. De vanligaste provtagningsmönstren som används för att söka efter föroreningskällor är systematiska, även om slumpmässiga mönster också förekommer. Se figur 3 nedan. Utförligare beskrivning finns i Hållbar Sanering rapport 5888 [6].
Med ett sannolikhetsbaserat angreppssätt baseras placering och antal provpunkter på statistiska bedömningar. Detta kan exempelvis vara lämpligt vid begränsad kännedom om var föroreningar eller föroreningskällor finns inom området eller om representativ statistik önskas. Representativ statistik kan ligga till grund för beräkning av t ex representativa halter, föroreningsmängder och mängd förorenad jord. Ett sannolikhetsbaserat angreppssätt är ofta mer lämpligt i senare projektskeden, exempelvis för riskbedömningar, avgränsningar och volymberäkningar
De tre vanligaste sannolikhetsbaserade provtagningsmönstren är:
Slumpmässig provtagning
Systematisk provtagning
Systematisk slumpmässig provtagning